Blivande Mrs DeKash

Nu är en epok i mitt liv över, ettan är helt tom och färdigstädad.
Det rullade några tårar ner för kinden när jag låste igen dörren för allra sista gången. Även om den varit liten och trång har det ändå varit mitt hem i nästan fyra år och mycket har hänt under det taket, både bra och dåligt.
Jag vet att man måste lämna det gamla för att kunna gå framåt men det känns tomt just nu i alla fall...

Nu har jag bara ett hem att koncentrera mig på, vilket antagligen är bra för nu ska det äntligen bli riktigt fint här hemma! Det ska bli klart i vardagsrummet i veckan tänkte jag, åtminstone det som vi inte behöver köpa nytt ska på plats och alla jävla kartonger ska ut.
Barnrummet blir nästa projekt, men dit är det ju massor med saker som måste köpas så det får bli lite pö om pö när ekonomin tillåter. Prio ett är i alla fall barnvagn, bilbarnstol och spjälsäng.

Idag får jag faktiskt skylla mig själv att jag är trött, kom isäng alldeles försent igår. Vi var nere på frågesporten och det råkade bli så att vi stannade lite längre än det var tänkt från början. Men men, idag är det fredag så jag ska inte klaga, får ju sova hur länge jag vill imorgon =)
Hade besök av J igår, han ska hjälpa oss att koppla in diskmaskinen så han var förbi och kollade vad han behövde köpa för grejer. Tänk vad bra det är att ha ex som är rörmokare =)
Han åkte även på att hjälpa Richard och Stefan att lyfta upp mormors stora skåp som vi ska ha i vardagsrummet, 1800-tals möbler väger en hel del... Men fint blev det! Jag kände ända ner i själen att det var ett bra "val" att ärva det, kändes väldigt tryggt och bekant att ha det stående där. Nu ska jag bara fylla upp det med allt porslin som inte fått plats i köket, mycket av det är ju från henne så det kommer kännas ännu mera hemma, men en tår eller hundra kommer jag nog fälla under tiden jag packar upp.
I eftermiddag ska jag träffa en gammal kompis, vi har inte setts på ett år så det ska bli jättekul. Hon är också gravid så vi får sitta och jämföra magar =) 

Undrar om det bara beror på pyret i magen eller om de förbannade gråa vädret kan spela in på min extrema trötthet? Jag är verkligen konstant trött, spelar ingen roll om det är vardag eller helg, börjar bli lite less faktiskt.
Igår skulle jag bara vila en liten stund efter maten och sen ta itu med lite grejer hemma, jag sov i två timmar och hade absolut ingen lust att kliva upp igen, klockan var ju ändå åtta så varför kunde jag inte få sova tills det blev morgon? Richard tvingade till slut upp mig och sen dök Malin och Daniel förbi på en spontanfika. Vilken tur att jag klev upp =)
Hann med att få undan lite i vardagsrummet innan dom kom också, bland annat så lyckades jag få ihop fyra mindre kartonger med julgrejer till en enda stor. Blir mycket lättare att ha någon slags ordning ute i förrådet då.
Men än är det mycket kvar så det blir till att fortsätta ikväll...

Insåg igår att jag är mer lik min mamma än jag ibland vill erkänna. Det roliga är att jag och Richard hade en liten diskussion om det bara för ett par dagar sen och jag tyckte att jag absolut inte alls hade ärvt mammas (och pappas) perfektionism. Det har jag visst de.... Lessen om jag skrivier om den sabla tvätten igen men jag har en poäng, när Richard hängde sina handdukar igår stod jag bredvid som förstenad och kunde inte förmå mig till att inte rätta till dom och hänga dom exakt kant i kant. Han log lite och frågade om han skulle ta fram en linjal för den tredje handduken hade en glipa på ca 2mm. Jag muttrade något till svar men skrattade sen hjärtligt åt mig själv. Nu medan jag sitter och skriver det här spelas en scen upp i mitt huvud ur filmen "Sova med fienden", där handdukarna i badrummet hänger så rakt att man skulle kunna skära med dom. Men riktigt så hemsk är väl inte jag, eller? 

Tror ni inte han hade tänkt att tvätta i alla fall...vi kom efter en stund överens om att han "fick" tvätta några röda nya handdukar som ändå måste tvättas separat. Ni tycker säkert att jag är jättefjantig och bara borde bli glad att han hjälper till men jag får nästan panik när det gäller just tvätt och mat. Vet inte riktigt varför egentligen, maten beror nog på att jag är så otroligt kräsen men tvätten? Får kanske söka hjälp eller nåt haha.

Mitt lilla hjärta är hemma och är sjuk idag, stackarn! Brukar inte tycka synd om folk när dom är sjuka men när jag vet någon som har sådär ont i huvudet kan jag inte annat än att lida med dom.
Han var snäll och körde mig till jobbet i alla fall men sen sa "syster-Anna" att det bara var att gå och lägga sig igen.

Igår hjälpte vi mamma lite med tapetseringen i gamla lägenheten, vi har flyttat på besiktningsdatumet så nu slipper vi stressa i alla fall...
Sen blev det lite middag hemma och lite senare kom Stefan över och drack kaffe.
Richard spenderade nån timme i badrummet med att laga tvättmaskinen också, lyckades få tag på en reservdel till ett vettigt pris så nu kan vi äntligen tvätta!
Bara inte han får för sig att sätta på en maskin idag medans jag jobbar. Jag litar inte riktigt på andra människor när det gäller mina kläder, kan låta knasigt men jag gör det mycket hellre själv.
Det är ju samma sak när det gäller matlagning, min panik över det gäller nog mest det manliga könet om jag tänker efter haha.