Blivande Mrs DeKash

Se på fan, jag kan blogga mitt i veckan också! Men vad ska jag skriva om...?
Det har bara gått tre dagar sen jag skrev sist och det har faktiskt inte hänt något alls. Jobba, äta och sova är ju det man gör på vardagar så mer spännande än så blir det inte tyvärr.

Det är i alla fall underbart att det numera är ljust när man åker till jobbet och den senaste veckan har ju solen till och med strålat för fullt. Än så länge är det ju mycket snö kvar men det går framåt i alla fall =)

Imorgon ska jag på synundersökning efter jobbet, ska bli jätteskönt att få nya brillor efter så många år med de jag har nu. Återstår att se om man blivit blindare än sist, antagligen så är det så men jag är glad så länge jag "bara" är närsynt.

Ska försöka hinna med att boka en tid på Darkwell också, och nej, jag ska inte pierca mig, det är snarare så att jag behöver hjälp med att få bort ett av mina smycken.
Richard försökte hjälpa mig igår men eftersom den sitter där den sitter så vågade han inte ta i så mycket.
Får helt enkelt ta ett djupt andetag och lämna över uppgiften till den som faktiskt satte dit den.
Undrar om jag behver ta ut den i tungan också innan förlossningen?

                     

                          Erkänn att bilden var klockren till den rubriken?!

Ordningen är tillbaka, i år skickar vi en bra låt till Eurovision! Som jag skrev igår så hade det inte spelat någon roll om Danny eller Eric hade vunnit och spännande var det ända in i det sista eftersom man inte visste hur tittarnas poäng skulle fördelas. Jag är bara glad att det stod mellan dom två, var lite rädd att The Moniker skulle klamra sig fast i toppen han också. MIssförstå mig rätt, hans låt är det absolut inga fel på men Sverige vann senast 1999, det är dags nu!

Det blev en väldigt lugn festivalkväll i alla fall, Richard var i Stockholm på gig på Tyrol så jag var hemma hos Stefan hela kvällen och mös. Under själva festivalen fick vi sällskap av Maria, Tony och Frida också.
Planen var väl att vi skulle gå ner till Etage när Richard  kom hem men vi var så trötta alla tre att vi satt och snackade skit ett tag och sen åkte vi hem och sov. Vilket antagligen var lika bra för jag kommer knappt ihåg att jag la mig på kudden innan jag somnade.

Som det verkar så har jag bara tid/lust att blogga på helgerna, ofta så har jag saker att skriva här även under veckorna men det blir bara inte av att jag uppdaterar. Ska försöka mig på en sammanfattning av veckan...
Måndag kan jag för mitt liv inte komma ihåg vad jag/vi gjorde så jag antar att det bara var en vanlig jobbdag med följande slapptid i soffan.
I onsdags var det tacoskväll med Stefan här hemma, pojkarna satte upp hallspegeln medans jag lagade mat, hjälp så stor den är!
 I torsdags var vi nere på Etage och vann frågesporten, kul men inte alls lika kul när man inte kan njuta av priset på samma sätt, kaffe och läsk dricker jag ju gratis där i alla fall...
Igår åkte jag ner på stan en sväng efter jobbet, bygeln på min bh hade gått av mitt under bröstet och stack rätt upp så jag var i akut behov av en ny. Gick hem till Stefan efter det och drack kaffe, kvällen spenderade jag hemma, Richard jobbade på Etage och jag var alldeles för trött för att följa med. Men fan så mörkrädd jag är! Vågar inte ens gå på toaletten utan att tända taklampan i både sovrummet och hallen innan jag vågar mig ut från vardagsrummet. Det hjälpte ju itne direkt att jag låg och läste upplösningen på en deckare heller...

Som ni kanske har märkt så hoppade jag över tisdagen, det är därför att den dagen är alldeles för speciell för att skriva in i en snabb sammanfattning. I tisdags var det nämligen äntligen dags för The Ark på Katalin.
Richard släppte av mig utanför så jag kunde möta upp mamma medans han åkte iväg och parkerade bilen. När jag står och ringer till mamma ser jag någon som såg väldigt bekant ut komma gående, det var Ola Salo, han gick in backstage och jag stod kvar som fastfrusen och bara stammade haha.
Väl inne på Katalin var personalen jättegulliga och kom springades med en barstol åt mig så jag skulle slippa stå hela kvällen. Vi placerade oss i hörnet på baren och väntade på att dom skulle dra igång konserten.
Som alltid när dom uppträder är det ett jävla drag från början till slut och mitt under en av låtarna kom Ola springade rakt mot mig, drog upp mig från stolen och dansade med mig. Sen studsade han vidare upp på bardisken. Jag var överlycklig och kommer leva på det ögonblicket länge...

                                              
                                                               En av kvällens fyra outfits


Ikväll hoppas jag att svenska folket tar sitt förnuft till fånga och faktiskt röstar fram en låt som är bra och har en chans att blanda sig in i toppstriden i Eurovision. Förra året skämdes jag för att vara svensk och skrattade rått när Anna Bergendahl åkte ut i kvalet.
Det kan låta överdrivet men för mig är melodifestivalen lika viktig som en fotbollsmatch är för ett riktigt inbitet fan, vi är alla olika...
Jag har i alla fall två favoriter, Danny och Eric Saade, kan inte bestämma mig för vilken som är bäst så bara någon av dom vinner så är jag nöjd =)

Varför kan man aldrig sova när man är ledig? Är det bara för att pyret i magen väcker mig eller är det en oskriven regel att man absolut inte får sova längre än till klockan åtta en lördagmorgon. I och för sig så var jag väldigt morgonpigg när jag var liten så pyret kanske försöker vänja mig vid att h*n kommer bli likadan som sin mamma...

Igår var jag i alla fall hos Mickis och blev snygg i håret, satt och njöt i drygt tre timmar och resultatet blev riktigt bra. Var dock ingen som såg eller kommenterade förändringen men så har det varit förut också, och då har jag gått från ljus till mahognybrun...

Idag hade jag tänkt försöka vara lite duktig och ta tag i lite städning här hemma, Richard har bokat ett karaokemöte med grabbarna klockan fyra så tills dess hinner jag nog få det fint =)

Idag har jag unnat mig en välbehövlig semesterdag. Jag har sovit ut, ätit lite frukost och ska snart börja göra mig i ordning för att åka ner på stan. Ska äntligen gå till frissan och slinga håret, har inte gjort det sen i juni så det är definitivt dags för lite uppfräschning.
Och medans jag sitter och skriver så får jag en lunchinbjudning av Malin, helt underbart!
Det är nu jag verkligen känner hur mycket jag saknar att vara på vardagar. Det är en helt annan känsla och när man jobbat på det sättet i så många år så blir man lite bortskämd.
Och oftast så är det svårt att hinna träffa sina vänner som också jobbar inom vården nu när jag jobbar måndag-fredag. Men idag så blir det andra bullar!